Barndomstid
1906 i maj föddes Iris i mormors vita stuga som ligger nära sjön närmast söder om Brand-bryggan i centrala Dalarö. Iris far, lotsen Frithiof Wahrenberg, hyrde övre botten av svärfar och svärmor Dahlström. Dit kom ackuschörskan Sonja Blomqvist, som ordnade med förlossningen. Kyrkoherden på Dalarö hette då Israel Zetterqvist. Han var så glömsk att fel födelsedatum blev inskrivet - 5 maj - istället för det riktiga som alla visste om – 15 maj. Men detta var ju skrivet och det gick nu inte att ändra på.
Iris mor Tyra och far Frithiof hade gift sig på Dalarö 1904, och 1908 köpte de en tomt som den gamla släkten med flera hus ovanför Brandbryggan. Här finns idag det gula tvåvåningshuset som ser ut som ett bläckhorn, och kallas också ”De stora bläckhornet”...
Anders Zorn flyttar in
Det var i det övre huset som grosshandlare Lamm hyrde om somrarna under 22 års tid. Där förlovade sig vår stora målare Anders Zorn år 1882 i bersån med dottern Emma Lamm. Här bodde paret Zorn/Lamm sedan under åtta somrar och här målade Zorn flera av sina mest berömda verk. Iris morfar Gustav satt modell för Zorn. På Köpenhamns Stadsmuseum finns, väl inlåst och vaktad, Zorns tavla Vågskvalp. Det är den mest hänförande tavla man kan tänka sig. Den är målad nere på Gustav Dahlströms brygga, närmast söder om Brandbryggan… Det var Anders Zorn som skrev " ... jag hyr hos den vackre lotsen".
Gammelmormor Sofi (född Engel)
På kvällarna när Sofi skulle ligga i soffan och läsa i Wallins bibel – hon läste mycket i bibeln och där låg pengarna också för Sofi trodde inte på banker – då hade hon alltid två ”fnysor” (enkla fotogenlampor). Det fanns en Eau de cologne som hette 4711, rektangulära flaskor. När de var tomma fyllde Sofi dom med fotogen och hon hade en skruvanordning med hål för bomullsvekar, det brukade vara tre trådar, och då blev det fnysor! De stod på en liten bricka vid soffan på ett bord. Det var ett ”spelbord” som Iris har kvar.
Gammelmormor Sofis valspråk kommer Iris fortfarande ihåg:
Man skall bo över sina tillgångar.
Man skall äta med sina tillgångar.
Man skall klä sig under sina tillgångar.
Det var så kallt på vintrarna nere i gammelmormor Sofis hus (det övre huset) att vattnet frös till is i hinken i köket…
Grisen och svinpesten
En gris fick den otäcka svinpesten. De får då svarta fläckar på huvudet. Veterinär Lundkvist skrev ut ett recept, som hämtades på apoteket. Frithiof hade på en båt fått en väldigt fin konjak som han skulle ha att bjuda på (han drack aldrig nånting själv). Den konjaken fick grisen. Frithiof dränkte in en hel vetebulle med konjaken och så fick grisen tabletterna på en gång och sen vetebullen. Grisen blev asfull, på natten svettades den oerhört, men den blev bra. Veterinären ringde på morgonen och frågade hur grisen mådde. Han sade då att tabletterna skall räcka en vecka. ”En vecka? Hon fick allt på en gång med konjak och vetebulle” sade Frithiof. ”Men då är hon väl död?” Men grisen klarade sig och alla skrattade. Det var väl det som räddade grisen! De var som hundar, de där djuren…
Doktor Attle Öberg
Doktorn Attle Öberg, Frejavägen 4, han var en riktig buffel, en robust ordning, ”det här” sa han, ”det är bara att åka in till sjukhuset och kapa av hela tummen”. Han kallades för ”slaktaren”. Mamma Tyra svimmade. Men hur det var så började han att karva. Han skar och skar och räddade tummen. Senare på sommaren vid ett Sandhamnsbesök, där Frithiofs syster faster Agnes bodde, skulle den första kvinnliga läkaren i Sverige, Karolina Widerström, som tillbringade somrarna där, sköta om tummen. Men hon tvättade aldrig utan lade bara om, med följden att Iris fick värk och blodförgiftning igen. De fick omedelbart bege sig hem och Dr Öberg fick skära igen. Iris var väl en tretton år då och det gjorde så ont, utan bedövning. Då fick han ta nageln också... Frejavägen 4.
Jularna och julmaten
Till julen fick det aldrig förekomma lutfisk, så länge Frithiof levde, utan det var gädda på julafton. Gäddan beställde Frithiof av fiskare Eriksson på Fåglarö. Han hade den finaste gäddan. Det skulle vara romgädda. Frithiof var inte hemma så många jular men då han var det gjorde han kaviar av den försiktigt urtagna rommen. Hinnan kring rommen togs varsamt bort, rommen slogs i en bunke som sedan vispades, slogs till skum, riktigt vitt skum. Sedan tillsattes fint fint hackad lök, konjak, kryddor. Den blev jättegod! Sedan skulle alltid gäddan kokas så att den låg krum. Det kallades för krumgädda. Fisken kokades i ugn i en långpanna med lök och lades upp på ett fat med löken upplagd i buken...